måndag 25 juni 2012

Aldrig ensam

Igår passerade vittbegar.se 200 000 besök. Sedan starten 12 mars 2009 har det hunnit bli 668 inlägg. 1702 kommentarer från er värdefulla som varit med och er värdefulla som fortfarande är med på resan. Jag kan inte med ord beskriva värdet i gemenskapen jag känt genom er deaktighet. Mitt varmaste TACK. 

Det har hänt väldigt mycket på drygt tre år. Bloggen ledde fram till ett boksläpp i oktober förra året - VITT BEGÄR - en personlig berättelse om sockerberoende. Responsen har varit, i mina mått mätt, enorm. Drygt två tusen personer har hittills på olika sätt hört av sig personligen med egna vittnesbörd om sitt eget beroende, och övertygelsen om att just vara helt ensam med sina utlopp. Skammen isolerar. Men ingen behöver vara ensam. Vi är många som är med på resan, mot tillfrisknande, i tillfrisknande. Effekten har för många blivit att våga se sjukdomen för vad den är. Flera har valt att söka professionell hjälp hos Bitten Jonsson som är landets främsta sockerberoendespecialist. Flera har sökt sig till VALET i Göteborg som arbetar med sockerberoende, och där Bitten också gästar. Flera har startat/fortsatt driva bloggar om sin egen vandring, som Josefin, Hanna, och Sophie. Vi har alla olika sätt och verktyg som fungerar bäst för oss, men en gemensam nämnare är att inte längre hålla det inom oss. Ensamheten och isoleringen infekterar. Gemenskap och sanning befriar.

Tillfrisknandets väg går inte att överblicka från början. Det är nog tur. Det finns vägskäl som jag historiskt hade hanterat annorlunda, om jag vetat vad jag vet idag. Det finns vägskäl som jag antagligen inte hade vågat välja, om jag där och då insett konsekvensen. Det har nog varit tur. Jag tror att det ingår att inte kunna överblicka, eftersom vår konsekvenshjärna antagligen hade hindrat oss på vägen. Vi vet vad vi har, även om det är destruktivt, men vi vet inte vad vi får. Vanan är oerhört stark. Det nya och oprövade upplevs för många beroendepersoner som farligt och obehagligt. För min del har det nya och oprövade inneburit liv. Frihet. Fullständigt nödvändigt. En dag i taget.

söndag 24 juni 2012

En viktig blogg

Vill tipsa om en blogg som drivs av Josefin som är sockerberoende. Josefin skriver rakt och ärligt om sin resa som "nynykter" och gör det riktigt bra. Jag tror att vi är många som känner igen oss och kan få stöd i att vi inte står ensamma med vår beroendesjukdom.


Klicka här för att besöka bloggen Sockerbiten - och skriv gärna en kommentar till Josefin.


/Vitt Begär har ingen ekonomisk koppling till ovanstående blogg.

torsdag 21 juni 2012

Snart långhelg

En av årets stora resdagar, både på vägar, spår och i luften. Polisen informerar om vett kring att köra bil och båt i relation till alkohol. Nyhetsmorgon belyser problemet med barn som utsätts för jobbiga upplevelser i samband med att föräldrarna eller andra vuxna kan hantera alkohol i deras närhet. Det här är vanligare än många tror och som med alla utlopp i beroendesjukdomen - de som drabbas upplever ofta tydlig skam. Känslan av att ingen annan förstår, eller har det så här. Eller att det är mitt eget ansvar att ta hand om eller mamma eller pappa, när hon eller han inte kan det själv. Medberoende. Men Olivia Trygg från stiftelsen Trygga Barnen, som själv vuxit upp med alkoholism i familjen, berättar om sina erfarenheter och får genom sitt arbete kontakt med många ungdomar och barn med liknande erfarenheter. Modigt Olivia.

%C3%84ven%20l%C3%A4tt%20berusade%20f%C3%B6r%C3%A4ldrar%20kan%20skr%C3%A4mma%20barnen

Midsommar. Den stora sommarhögtiden. För egen del har jag svårt att greppa att halva året redan passerat. 2012 kommer sitta fast i mig ett tag framöver. Ser fram emot en helg med fina vänner, god mat och ledighet. Även om det är taskig tajming att jag ska befinna mig i den enda delen av landet som spås få regn...

Midsommarmaten är inget stort problem att överbrygga. Jag äter gärna gräddfil och gräslök, men skippar potatisen. Jag äter gärna grädden och jordgubbarna, men skippar glassen. Det blir grillat, och där fungerar det mesta. Jag är extra noga med att trygga mina måltider under den här typen av helger, eftersom jag vet att sug kan smyga sig på, på ett annat sätt än vanliga dagar. Men det viktigaste verktyget för mig är gemenskap och ärlighet. Jag behöver vara ärlig med min omgivning, de jag ska umgås med, och berätta om mina matavvikelser. Att bara hoppas på tur och att jag ska kunna äta allt som bjuds har testats förut och det blir alltid fel. Förberedd. Många gångar har jag med mig mat i reserv så att jag vet att jag inte står utan och "tvingas" äta något som inte är bra för mig. Gemenskapen med andra beroende genom kontakt på sms, mail, Facebook eller var det nu passar, är också väldigt viktig och betydelsefull. Här finns ett kollektivt stöd och support som är outstanding. För mig helt nödvändig. Ena tillfället är det jag som behöver stöttning, andra gången är det någon annan som behöver några väl valda ord, och ibland bara att bli lyssnad till. 

fredag 15 juni 2012

En dag i taget

Solen har hittat tillbaka, i alla fall för en stund. Den här veckan har AA (Anonyma Alkoholister - grunden till övriga tolvstegsprogram) fyllt 77 år. Det finns en bra facebook-grupp som skickar ut tänkvärdheter dagligen - hitta den här.

Ett av de viktigaste verktygen för mig är "Bara för idag". Att ta en dag i taget och möta det som uppstår, en dag i taget. Att fortsätta att våga lita på människor, en dag i taget. Att inte tillåta dåliga erfarenheter begränsa min tro på framtiden, en dag i taget.

Jag kan inte förstå allt, jag kan inte greppa saker som inträffar eller omständigheter som ställs i ett annorlunda ljus. Men jag kan fortsätta att välja liv, sanning, ljus, tillfrisknande, sinnesro och tillit.

Det gör jag, en dag i taget.

söndag 3 juni 2012

Petra Nielsen modigt om sin alkoholism på Nyhetsmorgon

Tittar på fyrans Nyhetsmorgon och hör Petra berätta om sin beroendesjukdom. Modigt av henne att träda fram, mer sånt.