lördag 28 januari 2012

Bokcirkeln: "The Road Less Traveled" del I

Det har blivit dags för M. Scott Pecks bok "The Road Less Traveled" eller på svenska "Den smala vägen".(Jag läser den på engelska)
(har läst - Introduction, Preface, Problems and Pain, Delaying Gratification, The Sins of the Father)

Trots att jag inte läst längre än en bit in i bokens första del "Discipline" så är jag häpen över hur skarp den är från allra första raden. Vis. Precis som han själv skriver i introduktionen är det inte det att han kommer med nya sanningar som är det som sätter spår. Det är på det vis han sätter ord på det jag redan vet, men som vi kanske inte så ofta faktiskt pratar om. Så här långt - oerhört värdefull bok.

Han börjar introduktionen med ett citat från Ralph Waldo Emerson - "Tomorrow a stranger will say with masterly good sense precisely what we have thought and felt all the time."
Jag gillar att han sätter tonen i introduktionen också, det finns ingen quick fix. Det finns inga enkla svar. Det är ett livslångt lärande. Det sätter respekt till boken redan från början, eftersom jag själv tydligt tvekar på den typen av snabba svar och enkla lösningar.

Bokens första del heter "Discipline". Första meningen är "Life is difficult." Längre ner "Life is full of problems". Aha. Trevlig bok. Jag känner mig väldigt upplyft. Not. Men den antydan av tveksamhet som smygit sig på, viker på trettio sekunder. "Life is difficult. This is a great truth, om of the greatest truths. Its a great truth because once we truly see this truth, we transcend (övervinner) it". Ljus. Hopp.

När vi accepterar att livet stöter på patrull nu och då, är livet inte längre svårt. Det är som det ska. Det är utvecklande. Peck skriver att de flesta inser inte detta. Istället stönar man över sina problem, sina bördor och sina svårigheter - som om livet generellt skulle vara enkelt, att det skulle vara normaltillstånd att ha ett enkelt problemfritt liv. Det är fel. "Life is a series of problems. Do we want to moam (klaga) about them or solve them? Do we want to teach our children to solve them? Discipline is the basic set of tools we require to solve life's problems."

Sedan börjar det bli bra på riktigt. "What makes life difficult is that the process of confronting and solving problems is a painful one". Smaka på den meningen. Jag tycker att den leder till eftertanke.

"Yet it is in this whole process of meeting and solving problems that life has its meaning. Problems are the cutting edge that distinguishes between sucess and failure (...) It is only because of problems that we grow mentally and spiritully. (...) Its through the pain of confronting and resolving problems that er learn."

Citat Benjamin Franklin - "Those things that hurt, instruct."

Sedan beskriver Peck benägenheten att skjuta på de saker/problem som man uppfattar som svåra/jobbiga/negativt utmanande, till förmån för att fokusera på annat. Genom att försöka ignorera och glömma bort det där jobbiga som måste göras eller adresseras, lurar man sig att tro att det är borta. Problemet har försvunnit. Vi ignorerar problemen och hoppas på att de ska försvinna av sig självt. "We even take drugs to assist us in ignoring them..." Just så.

Att disciplinerat träna på att hantera problem utvecklar. Och är alldeles nödvändigt för att överleva och fortsätta utevcklas. Peck hävdar: "This tendency to avoid problems and the emotional suffering inherent in them is the primary basis of all human mental illness. Since most of us have this tendency to a greater or lesser degree, most of us are mentally ill to a greater or lesser degree, lacking complete mental health".

Verktygen att genom disciplin hantera de problem som livet ger samlar Peck i fyra delar:
- delaying of gratification (uppskjuten belöning)
- acceptance of responsibility
- dedication to truth
- balancing

DELAYING OF GRATIFICATION (uppskjuten belöning)
Avsnittet är väldigt intressant. Jag lär mig ett nytt ord, procrastinate. (wiki: refers to the act of replacing high-priority or important actions with tasks of lower priority, or doing something from which one brings enjoyment, and thus putting off important tasks to a later time)

Peck berättar om en patient som gjorde detta hela tiden, trots att de på olika sätt pratade om det. Till slut kom Peck på att hon skulle vända på det. Istället för att börja med det där som hon visste att hon skulle få belöning av, saker som var enkla att lösa, skulle hon börja med det svåra. Då när hon var klar med det kunde hon fortsätta med det enkla och på så sätt skjuta på belöningen och planera problemet. Planera smärtan och planera njutningen. "It is the only decent way to live" skriver Peck.

Han går också in på att det som ska vara en naturlig del av inlärningen hos barn ibland fattas helt, och att det hänger ihop med föräldrarnas förmåga att inte bara säga utan göra. han går in på vikten av förståelse för att barns utveckling grundar sig på att barnet per automatik tror att allt föräldrarna gör är rätt, även när det är fel.

Raderna om vår egen syn på vårt eget värde är brännande. Kortfattat - om vi upplever oss som värdefulla, kommer vi att värdesätta vår tid. Om vi inte gör det kommer vi inte att värdesätta vår egen tid. Vi kommer inte att skydda den. Det påverkar oss totalt.

Vad har du för tankar om första delen?

4 kommentarer:

caena sa...

Min första tanke i slutet av första delen i kapitlet var: äta maten innan efterrätten. Äta lite för att sedan äta allt jag vill ha. Inte helt enligt hur han beskriver det men det är ibland för mig att göra det jobbiga före det roliga.
Trodde inte att jag skulle fastna så i den. Men bara tanken att livet är svårt, att var står det att livet ska vara lätt och rättvist? Att acceptera att livet är svårt och jobbigt gör det i så fall mer viktigt att göra sig av med dagens jobbiga innan man kan göra allt det där roliga som gör livet lite lättare.

Bra bokval!

Per L sa...

Har inte köpt boken än, men ska göra det nu. Låter väldigt intressant, och igenkännande.

anette sa...

MINA TANKAR OM PROBLEM OCH PLÅGOR.

LIVET ÄR SVÅRT.DEN TAR OSS VIDARE, SÅ FORT VI FÖRSTÅR OCH ACCEPTERAR DEN. DÅ ÄR INTE LIVET SVÅRT LÄNGRE. DET SVÅRA ÄR INTE VIKTIGT LÄNGRE.
Det svåra har tills nu aldrig tagit mig framåt. Jag har bara blivit mindre och mindre. Är det för att jag inte accepterat den. Tex i helgen fick jag kraft att sitta med min son som fick ett så dåligt självförtoende. Men jag satt där och till slut blev läxan klar. Jag berättade om röda hund och blåa hund för honom fast koplat till läxläsning, han är så läskigt lik mig. Hade det varit för en månad sedan hade jag gett upp.

LIVET BESTÅR AV EN RAD PROBLEM. VILL VI JÄMRA OSS ÖVER DEM ELLER LÖSA DEM?
MÖTA OCH LÖSA PROBLEM, MYCKET OBEHAGLIGA KÄNSLOR.
Inte har jag velat lösa dem i allafall,eller så har jag velat det men inte vetat hur!. Det är bara andra som kan. För att möta dem är ju så obehagligt.
Men nu har jag börjat förstå.
Det är ju så skönt, jag som undrade ganska nyligen varför jag känner mig så tom och ledsen. Nu när jag tar tag i problemen och ställer mig öga mot öga. Det är för att jag håller på att lösa några av dem.

EFTERSOM LIVET STÄLLER OSS INFÖR EN ÄNDLÖS RAD AV PROBLEM ÄR LIVET ALLTID SVÅRT OCH FYLLT AV PLÅGA LIKA VÄL SOM GLÄDJE.
Jag brukar jämföra mina problem med "verkliga problem" och tycker då att varför mår jag då så dåligt. Det var någon som då sa du dina problem är lika viktiga som andras oavsett problematik. Då kan jag börja ta ansvar för mina problem?!

Kan man lära sig och se plågan som något bra, och se att det är nu jag lever och lär mig.Jag som bara vill ligga och guppa i havet och njuta.

Jag har lärt mig något viktigt i dag. Jag har alltid velat lösa problemen. Men hur ska man kunna det när man inte vet vad problemet är. I dag vet jag. Och jag är mitt i livet.

Smith sa...

Jag hade inte tänkt följa med i bokcirkeln den här gången, var lite sugen på annan läsning just nu. Men den låter så intressant och tänkvärd då jag läser dina och era citat och reflektioner så jag har rotat fram boken (på svenska tack och lov!) och ska försöka läsa ikapp.