lördag 10 december 2011

Bokcirkel: Kapitel 2 del I.

(Eftersom inläggen blir väldigt långa annars, har jag delat upp kapitel 2 i de tre delar som boken anger.)

Kapitlets rubrik är "Stadier i missbruket", och beskriver tre stadier. Författaren talar också om ordet process. "Missbruk är en mängd erfarenheter som anger en speciell rörelse i en speciell riktning och medför att en rad förändringar äger rum inom individen i fråga. Det är genom likheterna i dessa erfarenheter och förändringar som vi kan beskriva missbruket." Missbruket är inte statiskt, det förändras hela tiden.

Första stadiet: Inre förändring
"Långt innan någon misstänker eller vet att det föreligger ett problem har många förändringar ägt rum djupt inne i individens personlighet. Missbruk förändrar människor på ett beständigt sätt.". Intressanta tankar om de fyra grupperna vi utvecklar relationer inom. "I naturliga relationer finns en anknytning till andra - ett givande och tagande. I missbruk finns bara ett tagande. Naturliga relationer baseras på emotionell anknytning till andra - missbruk baseras på emotionell isolering." Intressant också att än en gång få bekräftat att det är en kronisk sjukdom, som jag som beroendesjuk behöver leva med, varje dag. "Det är viktigt att tillfrisknande missbrukare har kännedom om missbrukarpersonligheten, eftersom de kommer att få leva med den resten av livet. Det handlar inte enbart om det aktuella utloppet "de måste lära sig hur de ska kunna kontrollera den missbrukande sidan hos sig själva". Passagen om skam och smärta är högintressant. "Missbrukaren söker skydd för missbrukets smärta genom att gå längre in i missbruksprocessen".

Följande meningar är ovärderliga: "I missbruk råder en nästan konstant inre konflikt mellan Jaget och Missbrukaren. I denna kamp segrar Missbrukaren. Det är detta som menas med kontrollförlust. Ju längre kampen pågår, desto större kontroll etablerar missbrukarpersonligheten. Varje gång Jaget kämpar mot missbruket blir Missbrukaren starkare. Att slåss och kämpa mot något som är starkare än du själv suger musten ur dig. För varje nederlag minskar självkänslan något. Det är därför personler under tillfrisknande får lära sig att kapitulera. Det är genom att acceptera att man inte kan besegra sin sjukdom som man finner styrka i att börja etablera förbindelser med andra.

Det är intressant att läsa vidare om Jaget och Missbrukaren, som två olika personligheter. Och hur Missbrukarpersonligheten inte alls bryr sig om Jaget. Och hur familj och vänner inte förstår hur missbrukaren tänker och agerar. "Om du inte bryr dig om mig kan du väl i alla fall göra det för din egen skull!" Den typen av vädjan biter inte på en missbrukare, eftersom Missbrukarpersonligheten inte bryr sig om Jaget. Och hur anhöriga till slut kan förstå att det är Missbrukarpersonligheten de alla hatar och fruktar - inte individen.
"Under tillfrisknandet måste personen i fråga ta fullt ansvar för både Jaget och Missbrukaren. Att förneka missbrukarpersonligheten är en del av den aktive missbrukarens liv. Att erkänna närvaron av en missbrukarpersonlighet är sålunda grunden för ett tillfrisknande."

Oerhört intressant att läsa. Trots att boken är 124 sidor tunn, är den till bredden full av tänkvärdheter, och väldigt läsvärd. Vad tycker du som läst?

3 kommentarer:

anette sa...

Hur det börjar
För anorektiker börjanr resan när de upplever den känsla av kontroll som åstadkommits genom att inte äta. "Det stämmde för mig"
Skammen blir orsak till förlust av självrespekt, självkännsla, självförtroende, självbestämmande, självkontroll " om de peroner som jag kaputelerat inför bara hade vetat mera om skam och missbruk så hade jag levt i ett tillfrisknande i dag, första gången var jag 14 år andra 25 och nu den tredeje gången får jag nog säga mig själv, och jag ber alla i min närhet om hjälp, för nu vet jag vad jag behöver få hjälp med"
Programmen för tillfrisknande lägger stor vikt vid fullständig ärlighet gentemot det egna jaget. Detta betyder att lyssna till och tro på sitt Jag och inte på missbrukaren " Här tror jag att man får använda timme för timme för att komma i håg vem jag ska prata med, Jaget eller missbrukaren, det här låter ju konstigt men jag tror det kan funka på mig, och speciellt i jobbet"

Gunilla Sahlin sa...

ANETTE - tack för att du delar med dig, verkligen. Jag tycker att Craigs ord om att vi inte kan besegra sjukdomen, vi kan bara kapitulera inför den och de om hjälp för att tillfriskna (alltså den positiva kapitulationen, inte den negativa). Jag känner verkligen igen mig i det. Fullständig ärlighet krävs, definitivt. Kram G

Mia sa...

Väldigt mycket av det som jag läst i denna del kan jag ta till mig. För min del har det varit känslomässig brist under min uppväxt. Jag tror absolut på detta med bristen har med mitt missbruka att göra men sen måste det vara så att vissa människor har lättare att bli missbrukare rent kemisk.

Något dom fastnade är "-talar om fysisk symptom när dom slutar att agera. hurvida detta är del av den sorgeprocess det innebär att avbryta en missbrukar relation eller om det är verkliga abstinenssymtom är oklart" Jag kan verkligen känna att det är ett sorge arbete, rädsla och vilsenhet att plocka fram Mia och inte missbrukaren i mig.

Jag har inte kunnat bryta min missbrukarpersonlighet fast jag trott det, jag har förståt att nått är fel för när jag inte äter så shoppar jag. Men nu efter att jag läst i boken så förstår jag. Jaget måste vinna denna kamp.

/Mia