lördag 31 december 2011

Bloggjouren: årets sista dag

Gnistrande, strålande sol. Minusgrader. Tunt istäcke på fjärden. Årets sista dag. Vi ska fira hemma tillsammans med två underbara människor, svåger och svägerska. Det blir Moules, hummer, färska räkor, bland annat. Nyårsmat gör sig väldigt bra utan kolhydrater. Skaldjur och kötträtter om man så vill - inga problem.

Hur är det med alkohol då? undrar många. Eftersom alkohol är ett av flera utlopp i beroendesjukdomen är det många sockerberoende som helt avstår alkohol. Alkohol tenderar också trigga sötsug, vilket i sig är en anledning till att hålla sig ifrån. Jag skålar i Ramlösa eller Loka vid tolvslaget, och det går hur bra som helst.

Bloggjouren är åter öppen - för dig som behöver. Nyårsafton kanske inte är lika laddad som dagarna kring jul, men för många är det en stor utmaning. Bortbjuden. Att våga berätta om sin avvikande kost, att våga stå för sitt sockerberoende. Jag har aldrig hittills ångrat att jag varit ärlig när jag blivit bortbjuden. Att blunda och hoppas på det bästa är sällan eller aldrig en bra lösning. Att hamna framför matbordet fullt med läckerheter som inte är kompatibla med min beroendesjukdom. Och att falla för frestelsen att äta, eftersom jag inte vill stöta mig med värdinnan. Då är det för sent. Missbrukarpersonligheten i mig kommer aldrig att tillåta mig att avstå. Jag måste äta och jag äter. Och jag trillar dit.

Så till dig som är bortbjuden ikväll men som ännu inte berättat om ditt problem med kolhydrater - lyft på luren! För din egen skull. För att du tar dig själv på allvar. Så att din omgivning också kan göra det.

Under nyårsafton går inläggen under benämningen "Blogg-jouren". Bloggen är öppen för alla som behöver extra stöd, när exponeringen av socker/kolhydrater, alkohol etc är betydligt större än vanligt.

6 kommentarer:

Carolina S sa...

Jag har precis ringt till kvällens värdinna och berättat... Hon blev varken arg, ledsen eller besviken. Så löjligt av mig att tro det! Jag får osötade bär och grädde när de andra får cheesecake =) TACK för tipset Gunilla!! Gott Nytt År!!!

Gunilla Sahlin sa...

CAROLINA - bra jobbat! Visst är det skönt att avslöja våra inre demoner när de har fel =) Lycka till ikväll! Gott Nytt År till dig. kram G

Anonym sa...

Att inte vara bortbjuden är nästan värre...iaf för mig. Hur ska jag döva min ensamhet. Går till köket och letar, är egentligen mätt efter en god middag men suget finns där. Tur att det inte finns något hemma. Gott Nytt År!

Gunilla Sahlin sa...

ANONYM - tack för att du delar med dig. Tror att många kan känna igen sig. Att använda utlopp i beroendesjukdomen för att döva ensamhet är väldigt vanligt, och något som många av oss gjort under olika perioder. Dövandet blir ett substitut som inte fyller behovet. Det dövar möjligen en stund, men ger inte långsiktig effekt. Ensamhet är ingen enkel sak och jag kommer aldrig påstå att jag har svaret. Vill bara skicka en varm hälsning till dig där du är.

Minna sa...

Du har helt rätt, det blir bättre om man delar och sen kan slappna av. Det är mitt löfte till mig själv i år, att stå för min sjukdom och vem jag är. I vissa lägen går det jättebra och i andra är det lite svårare att stå upp inför alla och säga att jag är sockerberoende och inte tål kolhydrater. Tack för inspiration!

Gunilla Sahlin sa...

MINNA - tack för din kommentar. Hejar på dig! kram