torsdag 16 juni 2011

Beroendesjukdomen är inte statisk


Jag har tidigare skrivit om att det inte finns några fullkomliga mallar. Jag tror att det är omöjligt att sätta in människor i olika fack och förvänta sig att få samma resultat som andra i samma grupp genom att bete sig på samma sätt. Det beror på att vi har alla har en unik uppsättning förutsättningar, som enbart gäller för oss. Det betyder att jag inte kan anamma en generell modell och utgå ifrån att jag når utvecklingen som beskrivs för just den modellen.

Jag behöver identifiera och hantera min uppsättning förutsättningar. Exempelvis genom att utforska vilka livsmedel som är bra för mig och vilka som inte är det. Det är en pågående process och även de förutsättningarna förändras. Dels handlar det om fördjupad kunskap om hur ett livsmedel påverkar mig. Exempelvis åt jag mörk choklad mina första fem år som low-carb:are. Sedan fick jag kunskap om lågdosberoende, och insåg att mörk choklad inte alls är bra för mig. Frukt mötte samma öde när jag insåg att jag triggade på frukt utan att jag märkt det.

Just nu har jag nötter under lupp. Jag har börjat analysera mitt beteende med nötter och börjar märka att det antagligen finns ett lågdosberoende där med. Hur märker jag det? Jo, blotta tanken på att sluta äta nötter ger mig en attityd som en trotsig elvaåring. Det brukar betyda att min hjärna har en skadlig koppling mellan mig och nötter.

Samtidigt som jag får stryka produkter på listan över vilka livsmedel som är bra för mig, lägger jag till andra. Det beror framför allt på att jag inte är uppvuxen i en gourmet-kulinarisk familj där det fanns glädje i att laga mat. Jag har helt enkelt inte fått med mig vissa livsmedel i ryggraden och trott att jag inte tycker om dem. Oliver är en sådan produkt. Numera älskar jag både gröna och svarta oliver. Men det är bara två år sedan jag började äta dem. Lax är en annan sådan produkt. Men den måste vara tillagad, gravad lax går bort för mig.

Det finns fortfarande mängder med livsmedel som fungerar för mig. Jag har ingen fattig kosthållning. Att inte avstanna i mitt pågående arbete med att identifiera mina unika förutsättningar är ett viktigt verktyg för mitt tillfrisknande. Vanans makt är stor och "så här har vi alltid gjort" kan bli en fälla för mig. Jag behöver vara ärlig med mig själv och ta signalerna som jag nu för tiden känner igen som varningstecken på allvar. Det är ingen annans ansvar, jag behöver ta det själv.

Ikväll ser jag fram emot en föreläsning av Andreas Eenfeldt i på MF Gruppen i Stockholm.
Pepp-musiken nu på morgonen har varit Katy Perrys - "Firework", Oscar Linnros - "Genom eld" och Andreas Grega - "Där va vi förenade".

3 kommentarer:

Madde sa...

Hej Gunilla!
Det här problemet med beroende har jag också! Känner så väl igen mig i det du berättar.
Mitt beroende är mjölkprodukter. Fastän jag är primärt laktosintolerant och väldigt känslig för laktos så KAN/VILL JAG INTE SLUTA. Jag märker att laktosfri grädde, ost, yoghurt (max2 kh/100g), keso mm inte gör att jag mår så särskilt bra (misstänker mjölkallergi) men jag vägra uteslua dom. Det känns som om jag dör om jag gör det. Jag börjar hyperventilera och blir jätte deppig utan.. Galet att mjölk kan ha den effekten på en va?

Ett tips till alla chokladberoende är att äta magnesium i högre doser än RDI. Måna hundraprocent över, så kommer ni se att iaf chokladsuget försvinner. Jag var en chokladknarkare och skåpätare av rang. Tre veckor efter att jag började överdosera så försvann chokaldsuget (inte sötsuget!). Ett litet tips värt att prova :)

Jane sa...

Hej Gunilla

Hvor er det flot at du er kommet ud af dit sukkermisbrug. Jeg er imponeret - og lidt misundelig ;-) Selv kan jeg også reagere på næsten alt: frugt, nødder, mælkeprodukter, etc. Det føles urimeligt at der skal så lidt til at bringe ubalance i tingene.

Jeg tror, du har ret i, at ingen mennesker er ens og at det drejer sig om at hver enkelt finder det rette svar. Men hvis du alligevel skal give ét råd til os, som stadig har for mange tilbagefald, hvad ville det så være?

Hej fra Jane :)

Gunilla Sahlin sa...

MADDE - tack för inlägg och tips.
JANE - mitt bästa tips är att aktivt börja jobba i ett tolvstegsprogram.
Kram till er båda