onsdag 20 april 2011

Blogg-jouren: Var inte rädd för Röda hund

Bitten Jonsson skriver i sin bok Sockerbomben om den Röda hunden och den Blåa hunden. Den Röda hunden är beroendesjukdomens manipulativa röst som vill att jag ska droga, och som vill dra ner mig i skiten så långt det bara går. Den Blåa hunden är motsatsen, den tillfrisknande, abstinenta (nyktra) rösten som vill hjälpa mig på min väg mot befrielse. När jag var aktiv i mitt beroende var den Röda hunden stor som en irländsk varghund (världens största ras enligt Google) och den Blåa var liten som en Chihuahua. Den röda hunden fick mig att tro att jag kunde äta godis utan att det var något problem. Han lurade mig att tro att jag var som alla andra och att jag kontrollerat kunde äta en glass till. Även om det var nummer sju samma dag. Han är den mest manipulerande rösten som finns och lyckades valla in mig på Pressbyrån eller 7Eleven flera gånger om dagen när det var som värst. Egentligen var det två röster, två olika personligheter. En som jag kallar Sug och som är den vackraste, charmigaste, mest övertygande som finns. Han lockade mig till att äta sötsaker. Han lovade att allt skulle ordna sig om jag bara åt lite till. När han väl lyckats få mig in i fällan lämnade han mig och istället kom Ångest på besök. Den äckligaste mest vidriga varelse jag träffat. Med sprucken röst förklarade han hur dålig jag var. Värdelös. Han hånade mig i min sockerchock och tryckte ner mig i skorna. Jag var inget värd. Efter ett tag kunde Sug komma tillbaka och milt förklara att han kunde hjälpa mig ur skammen. Jag behövde bara äta lite sötsaker till så skulle det ordna sig. Och så höll det på.
Nu när jag är abstinent (nykter) har jag äntligen förstått att Sug och Ångests (Röda hundar) makt över mig berodde på att jag gav dem makt. När jag var aktiv i min sjukdom gav jag dem näring och jag blev styrd av dem. Men nu när jag är i tillfrisknande och aktivt jobbar med att hantera min beroendesjukdom får de inte vara med. De ligger still i korgen och har förvandlats till svagare, betydligt mindre hundar. Visst, de kan fortfarande skälla ibland, men min Blåa hund har fått tillbaka auktoriteten och likt en överlägsen labrador-tik sätter hon dem på plats när det behövs. Hur blev jag av med Röda hundarnas påverkan? Jag gjorde upp med min beroendesjukdom och insåg att jag behöver ett livslångt tillfrisknande. Jag fick hjälp och kom i behandling.

Under påsken går inläggen under benämningen "Blogg-jouren". Bloggen är öppen för alla som behöver extra stöd under dessa dagar, när exponeringen av socker/kolhydrater, alkohol etc är betydligt kraftigare än vanligt.

2 kommentarer:

Chruss sa...

Gunilla, det är så befriande att läsa det du skriver. Att man inte är ensam om att känna så här!

Gunilla Sahlin sa...

Chruss - tack för din kommentar. Du är absolut inte ensam.