torsdag 10 mars 2011

Hopprep


Jag skriver inte särskilt mycket om träning. Det är egentligen inget medvetet val från min sida, det bara blir så. Däremot skriver jag ofta om verktyg, och vilka verktyg jag som beroendeperson använder mig av för att fortsätta leva i tillfrisknande, och vara abstinent.
Träning är för mig ett viktigt verktyg. Genom att träna tillför jag friskfaktorer både rent fysiskt och psykiskt eftersom känslan jag får efter ett träningspass är tillfredsställelse och energi. Jag prioriterar att träna med PT (personlig tränare) en gång i veckan, och tycker verkligen att det är värt det, jag avstär hellre något annat för att kunna göra det. Jag får ut mer av styrketräningen när någon annan står bredvid och peppar och förklarar hur jag ska göra, och säger "fem till, kom igen nu". Utöver det simmar jag 1-2 ggr i veckan och går powerwalks med intervallruscher 2-3 ggr i veckan. Simningen och powerwalkandet gör jag och maken tillsammans på morgonen innan vi åker åt var sitt håll till jobb. Att träna på kvällen är inget för mig. När helgvädret är bra har det varit gudomligt att ta en tur på längdskidor eller långfärdsskridskor på isarna utanför knuten.
Det senaste tillskottet är hopprep, som jag nämnt tidigare. Jag hade inte hoppat hopprep sedan småskolan när min PT föreslog det. Sagt och gjort, jag köpte hopprep och frågade hur länge man ska hoppa för att det ska ge effekt. "15 minuter en gång om dagen" var svaret. Det lät ju överkomligt, hur svårt kan det vara? Jag ska hoppa a la boxare, alltså skutt/rep/skutt/rep.
Jag pallade 5 minuter första gången, sen var jag helt död. Medelpuls på 164 och max på 175... Min PT log förbarmande när jag berättade och sa att 15 minuter är en målsättning. Varje minut som jag förbättrar ger stort resultat. Och jag kommer att se resultat snabbt, enligt honom. Han hade rätt. Redan efter tre dagar pallade jag 7 minuter och hade sänkt både max och medelpuls. Nu, 1,5 vecka senare är jag uppe i 9 minuter och har medelpuls på 156 och max på 165. Tekniken som var obefintlig första gången har börjat ta sig ordentligt. Det är intensivt, jobbigt och alldeles, alldeles underbart! Och framför allt; det tar kort tid och jag kan göra det hemma. Det finns inga ursäkter. =)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Rockringen har också fått en renässans. Kul med de "gamla" grejerna. Funderar på att skaffa rockring men även hopprep låter kul...

Gunilla i Luleå

Gunilla Sahlin sa...

GUNILLA - tack för din kommentar! Rockringen, jag har funderat på det, och blev mer inspirerad nu. Kanske går till sportaffären idag=)