söndag 27 februari 2011

På väg hem

Sitter och väntar på en färja, och tänker att det måste vara speciellt att bo så man måste åka färja för att komma till fastlandet. Jag antar att det är som allt annat, om man väl vänjer sig så är det inget man tänker särskilt mycket på. Och ute på Fotö/Hönö/Öckerö utanför Göteborg är det oerhärt vackert, även en grå februarisöndag som idag. Förr, när jag var aktiv i mitt beroende, var ensamma bilresor det bästa jag visste. Jag kunde frossa obehindrat utan att någon såg, och det fanns ofta gott om bensinstationer på vägen att bunkra upp. Jag kunde köpa två daimglassar, tre paket maltesers, donuts och kanelbullar och efter ett par mil var allt uppätet och jag var genast på jakt efter nästa bensinstation. När jag stod på stationen och skulle fylla på för fjärde eller sjätte gången snurrade det ordentligt i skallen och jag undrar så här i backspegeln om jag egentligen var lämpad att köra bil. Även om min berusning inte gick att mäta i promille, så var jag absolut påverkad på ett sätt som skulle kunna gå ut över mitt bilkörande. Jag trodde alltid när jag stod där i kön på Statoil eller OKQ8 att det jag köpte skulle räcka hela resan. Om det var en lång sträcka, kunde jag stanna upp till tio gånger. Det räckte bara så lång tid som det tog att äta upp allt i ett svep.

Nu när jag kör ser det annorlunda ut. Jag ser till att time:a körningarna så jag inte behöver äta i bilen. Om jag behöver stanna för lunch eller middag har jag kollat i förväg vart det passar, eller stannar på ett ställe där det finns goda valmöjligheter för mig att få ihop en måltid som jag kan äta.

Inga kommentarer: