måndag 21 februari 2011

Lämna inget åt slumpen


Som beroendeperson behöver jag vara förberedd varje dag. Jag behöver ha tänkt igenom hur dagen ska se ut och planera mina måltider. Jag har inte råd att lämna något åt slumpen. "Tråkigt!" tänker en del, "jag vill ju vara spontan!". Det är vad vi kallar "röda hund" som talar. Den röda hunden är beroendesjukdomens manipulativa röst som viskar i örat på oss beroende; "Du är normal, du kan äta precis vad du vill.", "Kom igen nu, du har ju förtjänat den här kakan", "nu när du ändå börjat äta godis kan du lika gärna fortsätta". osv. Den röda hunden ska ligga still i sin korg. Och det gör den, om du är bestämd.
Resultatet av att jag som beroende skulle kunna vara spontan med maten en dag, är med all säkerhet negativt och i värsta fall starten på ett återfall. Jag har inte råd att låta slumpen avgöra om jag ska få i mig den maten som jag kan äta, eller om jag ska bli "offer" för omständigheterna efter som "McDonalds var det enda som fanns i närheten". Det är varken tråkigt eller ospontant att planera maten, det är ett av mina viktigaste verktyg för att fortsätta leva abstinent. Och det är roligt! Det är en kick att gå och lägga sig på kvällen och känna yes - jag klarade av den här dagen och det gick enkelt!
Känslan av att allt i livet kopplat till mat är en kamp kommer nämligen att gå över. Det känns så i början, och det kan hålla i sig ett tag, men snart kommer befrielsekänslorna mer och mer, ju längre du håller kvar vid dina goda vanor.
Idag ska jag äta lunch ute, jag har ett möte med ett företag som ska presentera sin verksamhet. Jag har aldrig träffat personen förut, och jag vet inte hur han kommer att reagera på min matvåg. Men jag ser det som ett spännande tillfälle att kanske få dela kort om min beroendesjukdom, och på så sätt möjligen så ett frö i honom. Men det får tiden och tillfället utvisa.

4 kommentarer:

Camilla sa...

Hej,

Jag läser din blogg varje dag och är själv sockerberoende. Jag känner igen mig i mycket av det du skriver och jag tycker inte heller att det är jobbigt att planera maten - jag gillar det faktiskt. Då vet jag att den bilten är löst och sen kan jag ägna resten av dagen att leva mitt liv nu när jag äntligen mår bra.

Jag undrar: när du ska äta ute med en ny person (eller någon du känner), väljer du ut restaturang innan då och kollar upp menyn? Har du några "på lager" som du vet fungerar eller hur tänker du?

Magdalena sa...

Just nu är jag trygg i min planering, med mina matlådor etc. Jag märker att så fort det är bjudlunch, middag borta så måste jag koncentrera mig till max för att det ska funka.

Slottets lilla värld sa...

Hur gick det på lunchen? Hur reagerade ditt sällskap? Nyfiken, serrö!! :-)
kram

Gunilla Sahlin sa...

CAMILLA - tack för din kommentar. Härligt att du hittat en bra rutin med maten! När jag äter ute vet jag oftast vart vi ska. Vet jag inte det undviker jag restauranger med tydlig kolhydratinriktning ex pastarestauranger. På "vanliga" lunchrestauranger finns det oftast vanlig husmanskost som jag kan välja, exkluderat potatisen eller riset eller vad de nu har till. Jag brukar fråga vad de gjort såsen på, om jag är osäker. Det är ytterst sällan som restaurangen inte har kött, fisk eller kyckling + grönsaker, och vanligt smör. Om det inte finns förklarar jag läget för mitt lunchsällskap och vi hittar en ny restaurang. Lycka till!
MAGDALENA - tack för ditt inlägg.
Underbart att du hittat en bra rutin som fungerar för dig.
SLOTTETS LILLA - det gick bra. Vi var tre på lunchen och den ena vet varför jag väger och den andra var som sagt ny. Han frågade inte=) och då valde jag att inte säga något. För mig fungerar devisen "svara inte på frågor ingen ställt" i de lägena. Kram till er alla tre.