söndag 13 februari 2011

Att åldras.


Varje generation har sina funderingar. Att åldras är inte exklusivt för medelålders och äldre, alla människor åldras ju från födseln och framåt. Att märka att kroppen ändras, att den svarar olika på träning när den är 30 eller 40 än när den var 15, att rynkor kommer smygande, kanske gråa hår sakta men säkert börjar ge sig till känna. Förutom de fysiska attributens förändring sker kanske den största utvecklingen och föråldringen av oss rent mentalt. Världen är inte lika svart och vit vid 35 eller 50 som den var när vi var 14 år. Livet har givit oss både salta och söta markörer, filat till våra trubbiga kanter och lappat ihop oss när vi skadats. Varje åldersintervall har sina utmaningar. Experiment vi pysslar med i tonåren kan ha avfärdats eller permanentats till vanor när vi blir vuxna. För de av oss som varit aktiva i vårt beroende sedan barnsben, kan utmaningen att leva abstinenta och i tillfrisknande som vuxna vissa dagar upplevas som ett gigantiskt monster som vrålar oss i ansiktet. Ett monster försöker skrämma oss tillbaks till destruktiva vanor. Men monstret blir så stort som vi gör det. Det är egentligen som en mus framför en ficklampa vars skugga på väggen blir monstruös, men som i verkligheten är ett lätt motstånd.
Vår kosthållning påverkar vårt åldrande. Ett kort men intressant inlägg om det här. Förhoppningsvis kommer fler och mer djupgående forskning på området hur kosthållning i allmänhet och socker i synnerhet påverkar vårt åldrande. Jag är övertygad om att påverkan inte bara är fysisk, och det vore spännande med forskning som analyserar den mentala påverkan som vår kosthållning har.

Inga kommentarer: