tisdag 11 januari 2011

Tre förhållningssätt till sötsaker


Det går att dela in befolkningen i tre grupper när det kommer till beroende:
1 Normalt bruk
2 Skadligt bruk
3 Beroende

Den första gruppen har aldrig problem med sötsaker (eller vilket beroende som helst, du kan lägga in alkohol eller vilken drog du vill). De kan äta ibland, men aldrig för mycket och känner i princip aldrig sug. Socker är en ickefråga för dessa människor.
Den andra gruppen kan ibland föräta sig på socker. De kan ha "vita" perioder, sätta upp mål för hur de ska hantera socker/mat, och behärska sig när/om det krävs.
Den tredje gruppen till hör jag, beroende. Vi kan inte behärska oss när vi är aktiva i vår sjukdom. Vi kan inte rationellt relatera till vår drog, vi kan inte lägga band på oss. drogen upptar vårt sinne och är ett kroniskt tillstånd som vi inte kan terapera.

Många som jag möter och som jag pratar med mitt beroende om, känner igen sig i början. Men ju mer ingående jag beskriver min relation till sötsaker och mat, desto mer förändras deras nickande instämmande till skrynklade pannor och frågande ögon. De tillhör nästan aldrig grupp tre, de tillhör antagligen grupp två, och det är en stadigt växande grupp.

Medvetenheten bland grupp tre är väldigt begränsad. Viss forskning pekar på att mindre än 5 % av de som tillhör grupp tre har kännedom om sin beroendesjukdom. De är alltså aktiva i ett närmare hjälplöst tillstånd som bara blir värre, och har inga verktyg för tillfrisknande. Att verkar för att öka medvetenheten, särskilt inom den allmänna sjukvården vad gäller beroendesjukdomar i allmänhet och sockerberoende i synnerhet är en uppgift som ligger framför. Jag tror att mycket kommer att hända de kommande åren, eftersom effekterna och omfattningen av sjukdomen inte längre går att ignorera och bortförklara med "dålig karaktär".

18 kommentarer:

Smith sa...

Nåt som jag tycker är typiskt för den första gruppen är att de inte alls förstår hur det är att vara som jag och andra i den tredje gruppen. Det kanske inte de som tillhör "den andra gruppen" heller gör, bara det att jag inte har pratat så ingående med människor om detta att jag har märkt det ännu. Men att prata med någon från "den första gruppn" är verkligen att prata med någon med helt annat världsbild än jag själv. Och det slutar oftast med att jag känner mig underlägsen och illa till mods.

Att föra ut information och kunskap om detta tror jag skulle göra mycket gott för många människor. Blogga på! Heja heja :-)!

Magdalena sa...

Svårt att veta, jag är nog mellan grupp 2 och 3 , kan man vara det egentligen? Jag har jobbat med missbrukare i många år och trots att jag jag inte gömmer godis och sött så har jag många liknande beteenden med kontrollförlust, toleransöknng, baksmälla, det att de flesta av mina tankar kretsar kring mat när jag är aktiv, att jag försummar saker bara för att planera ätandet, skammen... Jag har tyvärr beroendegener oxå. Så nu när jag är vit (haha, konstigt när man är vit från något vitt!) så gäller det även alkohol.

Gunilla Sahlin sa...

SMITH - tack för din kommentar, jag håller verkligen med. Just oförståelsen och kanske framför allt okunskapen är bedövande. När jag pratar med människor förklarar jag oftast att beroendecentrum sitter i reptilhjärnan, vilket gör att det inte går att terapera vår sjukdom. Det handlar inte om dålig karaktär, det sitter så mycket djupare än så. Ett primärt behov, vår kropp tror att den ska dö om den inte får socker, när vi är aktiva i vår sjukdom. Det brukar ta skruv för de flesta. (läs gärna inlägget om reptilhjärnan om du inte gjort det, så förstår du mer vad jag menar).
Känslan av underlägsenhet är jobbig, och för mig har det handlat om att jobba på att förstå att jag inte är misslyckad bara för att jag har beroendesjukdomen. Jag är inte min sjukdom, och behöver inte heller skämmas för det. Jag lovar att fortsätta blogga. =)
MAGDALENA - tack för ditt inlägg. Det finns grader, absolut. I Sverige finns det bara några få personer som är certifierade att utföra en sk ADDIS - ett test som avgör vart på skalan ditt beroende ligger. Jag ställer mig till dem som anser att beroendet är en sjukdom med många utlopp. Alkohol, socker, mat, tabletter, cigaretter, shopping-, spelberoende you name it - samma sjukdom. Jag måste inte ha alla beroendedrag för att vara beroende. Att du inte gömmer betyder inte att du är beroende. Att gömma betyder inte per automatik att man är i grupp 3, men man är definitivt i grupp 2.
Tack båda två för era delningar. Kram G

Nelliesmamma sa...

Tja, jag brukar helt enkelt inte nämna mitt lilla "problem" alls för personer i grupp 1. De förstår inte, det finns inte i deras begreppsvärld. Och jag känner inte att jag behöver lära dem något....

Jag tror jag har lärt mej nånting sen jag började läsa här....

Tidigare försökte jag TRÄNGA undan tankar på godis. Men det går ju inte..
Nu fälls istället en mental "larmjärnridå"ner när jag försöker tänka på godis.

Kan du se bilden av ett tex museum där stora metalldörrar/fönster fälls ner för att ingen ska komma ut?

BOOOOOOM stängt, inte en tanke på socker kan komma in eller ut ur hjärnan. Det har funkat i flera veckor nu... Hihihi, fan vad sjuk man är!! Det såg ännu sjukare ut när man läste det.... :P

Gunilla Sahlin sa...

NELLIES MAMMA - tack för din kommentar. Bra verktyg =)

Anneli Olofsson sa...

TACK Gunilla för en fantastisk blogg.
Har kämpat mot övervikt i många år.LCHF sedan 2008. En lång och mycket intressant
resa som lärt mej mycket. Är 63 år men känner att jag har mycket att lära än.

När jag läste Dina inlägg fick jag stöd för mycket som jag känt men inte kunnat ta tag i.

Kände igen den omedelbara känslan att alltid dela med mej av kunskaper och erfarenheter = beroendet av alltid hjälpa andra.
Uppgift nr 1 Vänta på frågor om hur
jag förändrat mej.


Bestämde för en månads sen att rensa ut en del av 90% mörkt (det mesta svart) i garderoben. Gränsen sätts nu vid 50% mjukstart. Min dotter tycker jag passar i rött. Skall lyssna på henne.

Två stora objekt för mej och tänker
ta en dag i taget. Känns spännande
trots att jag vet att resan blir svår.

Många andra inlägg stämde oxå.
Än en gång TACK!

A

Min resa till denna punkt har -
hur konstigt det låter- möjliggjorts av en fotskada som
tvingat mej till mycket tid i vila. Det finns en mening med allt...

Än en gång tack för alla bra skrivna inlägg.

ACO

Gunilla Sahlin sa...

ANNELI - tack för din kommentar och feedback! Mitt bästa tips till dig är att hitta en gemenskap i ett tolvstegsprogram. Ingen av oss klarar av att hantera beroendesjukdomen själva. Håller tummarna. Kram G

Micaela sa...

Jag fastnade på Efter Tio häromdagen och allt det som sas stämde in på mig och jag började nästan gråta; Äntligen så satt det en annan människa som förklarade för omvärlden vad det hela går ut på och detta utan att vara ironisk.. Känslan när det träder fram en människa som faktiskt FÖRSTÅR vad ett sockerberoende innebär... Obetalbart..Jag har förstått länge att jag har haft grava problem, och nu när jag får det svart på vitt så förstår jag ännu tydligare att jag tillhör grupp 3. Och jag är inte ensam, bara det!
Jag skulle kunna skriva ett helt A4 om klumpen som lossnade i mitt inre efter detta program men det enda jag egentligen vill komma fram till är; Tack!

Gunilla Sahlin sa...

MICHAELA - tack för din kommentar! Så glad över att du fått upp ögonen över att du inte är ensam. Du är inte ensam! Och din tillhörighet i grupp tre innebär att du behöver professionell hjälp för att ta dig ur ditt aktiva beroende. Tips - www.bittensaddiction.com eller www.valet.se. Hejar på dig! Kram G

Anonym sa...

Sitter hos frisören och läser era inlägg när en av flickorna kommer fram med en bricka med te och två chokladbitar. Jag fantiserar att chokladen är två rykande cigaretter, eller ett glas vin, en tablett lugnande. Samhället har inte likställt missbruk med missbruk.

Gunilla Sahlin sa...

ANONYM - tack för ditt inlägg. Samhället kommer förhoppningsvis att justera sin inställning, sakta men säkert.

Dessi sa...

Hej Gunilla!

Läser igenom din blogg då och då och finner mycket information här :)

Det jag undrar över är hur man kan förklara beroendesjukdomen för någon som tror att det bottnar i psykisk ohälsa? Dvs, man äter för att man mår dåligt eller har dåliga relationer runt omkring sig. Vissa hävdar ju också att detta går att lösa med KBT vilket jag förstår att det inte gör men har svårt att förklara på vilket sätt.

Gunilla Sahlin sa...

DESSI - tack för pepp! förhoppningsvis kan du få lite svar här: http://vittbegar.blogspot.com/2011/12/ut-ur-skuggan-in-i-ljuset.html
Dessutom är sjukdomen en primärsjukdom - dvs den beror inte på något annat.

Eva-Lena sa...

Hej! Jag är sockerberoende tillika kostrådgivare enl LCHF. Jag har verktyget kost och kan en hel del näringslära och för det mesta funkar det. Men återfallen finns och även om jag numera inte ens tycker det är speciellt gott med sött så är jag där..... Köper inte längre stora chokladkakor och påsar fulla med kakor men när någon (har fyra halvstora barn) har något hemma, eller ska fika o s v så trillar jag dit. Och blir SÅ arg! och frustrerad över att det inte FINNS tillgång till tolvstegsprogram där jag bor. Hur är det - skulle man kunna vara i ett program s a s på distans? Behöver det så fruktansvärt väl.

Gunilla Sahlin sa...

EVA-LENA - kosten är ett bra verktyg, men du når som sockerberoende aldrig hela vägen fram enbart genom en kostförändring. Sjukdomen är fysisk, psykisk, social och andlig och du behöver ta i tu med hela dig för att tillfriskna. Mitt bästa tips är att kontakta Bitten Jonsson och se vilka möjligheter hon har att hjälpa dig. Mer information www.bittensaddiction.com. Lycka till!

lotta isetoft sa...

Hej. Ja jag är sockerberoende. Jobbar hårt nu för att bli av med det men det är att kämpa varje dag. slutade med läsk, godis och annat den första januari 2012. Har haft små återfall. Men läsk har jag inte druckit en droppe på över en månad. så ett steg har jag tagit. Men långt ifrån över. Men det är bara att kämpa vidare. ska läsa din bok en dag. mvh lotta

Gunilla Sahlin sa...

LOTTA - hejar på dig! Glöm inte att om du är sockerberoende (tredje förhållningssättet - http://vittbegar.blogspot.com/2011/01/tre-forhallningssatt-till-sotsaker.html) så kommer du antagligen inte klara av att tillfriskna på egen hand. Du behöver gemenskap och professionell vård. Läs Bitten Jonssons bok - Sockerbomben - starkt tips. Håller tummarna!

Lisa sa...

Tack för en bra och informativ blogg. Bra du var i nyhetsmorgon med. Jo jag tillhör nog grupp 2 eller 3. Från 16.30 till i dag har jag ätit 15 glassar. Och vill ha mer. Men har tittat på dvd 1 och dvd 2 av Bittens intensivkurs på dvd nu. Och mailat henne och frågat om resterande delar, om vad de innehåller. Har haft det här problemet en längre tid. Men inte tagit tag i det, bara skutit det bort från mig och fortsatt. Känner mig ledsen för att jag har detta. Och familjen förstår inte. Vet inte vad man ska börja göra. Om man slutar tvärt med glassen, känns det ju som man kommer må skitdåligt. Hm, men har inte ätit nån glass på några timmar. Men suktar mycket efter sista glassen jag har kvar. Hur gjorde du för att börja sluta?