lördag 11 december 2010

Vi kallar det att leva abstinent.


Jag tror de flesta av oss hört talas om "abstinensbesvär". Och kopplar det till exempelvis rökning. När du slutar röka får du abstinensbesvär, dvs din kropp som är så van vid drogen nikotin, börjar bete sig konstigt och protestera eftersom du inte ger kroppen nikotin längre. Samma sak gäller för oss sockerberoende. Avgiftningen, en fas som kan vara mördande jobbig, till gränsen av vad du upplever att du klarar av, med både fysiska och psykiska uttryck, tar tid. Du ska bli abstinent. Nykter. Fri från din drog. Många behöver hjälp under avgiftningen. Tips och råd från de som gått före, och en handfast trygghet i att det kommer att gå över. Den sjuka delen av din hjärna kommer göra allt den kan för att övertyga dig om att du kommer att dö. Du klarar dig inte utan din drog. Din sjuka del av hjärnan kommer att försöka manipulera dig och ljuga för dig. Försöka förmå dig att ta till din drog (nikotin, socker, alkohol, mat etc) för att döva ångesten och smärtan. Men det bojar dig bara ännu hårdare fast vid din sjukdom. Det är inte enkelt att avgiftas, men det är enda sättet att komma ur ditt aktiva beroende och börja leva abstinent. Det är värt varenda sekund.

7 kommentarer:

Slottets lilla värld sa...

Det är just därför man passar sig väldigt noga för att åka dit igen! De få sekunder det är gott på tungan, är inte värda det långa eländiga slitet sen...

Tack för underbara och informativa inlägg! Kollar in varje dag numer, sen jag tack vare Kostdoktorn hittade hit för några dagar sen!

Underbar blogg!!

Gunilla Sahlin sa...

Hej! Tack för din kommentar och din löpande feedback, det betyder massor för mig. Jag håller med dig fullständigt om att det inte är värt det. Sötman på tungan förvandlas till djupaste ångest väl nere i magen.

Tack för att du följer med, ha det bra tills nästa gång. Kramar Gunilla

Katti sa...

Passande inlägg här då jag - efter att ha varit abstinent i 5 dagar - ääääntligen blivit av med min vidriga huvudvärk!:O)).

Efter ett halvår utan "vitt" åkte jag dit rejält.. "Tigern" var lös och härjade villt!! Nu är han inmotad i buren igen!:O))

Har dig och din blogg att tacka för att det gick så bra!!

♥Kram♥

Gunilla Sahlin sa...

Hej Katti, BRA kämpat! Håll ut, det blir bara bättre. Skönt att huvudvärken är över. Lägg energi på att hålla koll på vilka verktyg du har nu när du är abstinent, så din röda hund inte får överhanden. Håller tummarna och hejar på dig! Kram G

Slottets lilla värld sa...

Detsamma Katti!
Stå emot den lille röde! Håll ett stadigt tag om lilla Blå! Har du ett rejält lås på tigerburen så han inte slipper ut igen! :-)
Lycka till!

Vitsippan sa...

Hejsan Gunilla !

Usch ja, tack vare lilla Slottsfrun, så har jag fått lite råd om nöt mjöl t.ex.men ibland blir choklad+glass suget för stort, MÅSTE bara ha det.Jo, jag står med abstinensen ett par dagar, bara för att få äta den där glassen.
Jag är 68 år så vad spelar det för roll egentligen, tränar och går stavgång mellan varven.Annars gick det ju inte.

Tänk att behöva tänka på allt vi stoppar i oss, ganska jobbigt.
Jag var stark som tog mig ur alkohol+nikotinbegäret.Men godiset är det värre med.

Kan klra tre veckor utan, då går jag ner 7 hekto.Det är ju ingenting på mina 16 kilon för mycket.

'Trevlig helg.!

Gunilla Sahlin sa...

VITSIPPAN - tack för dina rader. Det är aldrig för sent att leva i tillfrisknande. Du har många fina år kvar att fylla med innehåll. Grattis till att du tagit dig ur alkohol/nikotinberoende, verkligen. Gällande sockerberoende så tror jag att det handlar om mer än vikten, även om det naturligtvis är en trevlig effekt. Ett tips kan vara att sätta tidsaspekterna i relation till varandra. Hur länge upplever du att du ätit för mycket socker? Pratar vi om år? Då är tre veckor inte särskilt länge att mäta mot för att se resultat. Utöver vikten så tror jag att tillfrisknandet sker i hjärnan, inte på vågen. Kram och lycka till.