tisdag 21 december 2010

Jul-jour till ditt förfogande


Det börjar närma sig julafton och för min del är det med blandade känslor och tankar som julen inträder. Jag har en verktygslåda att använda under dessa dagar precis som alla andra. Min matplan, självhjälpsgruppen, andra vänner i nätverket som har samma beroendesjukdom som jag och som jag kan ringa när jag behöver, en förstående och peppande make, en medveten släkt som vi ska fira jul med.
Mitt största hot är jag själv. Min egen förmåga att manipulera mig själv till att tro att jag är som alla andra och att jag minsann förtjänar att äta som alla andra under julhelgen. Jag är så bra på att manipulera att jag även lyckas manipulera min omgivning om det vill sig illa. Lunchen på julafton t.ex, då är det julgröt hos min svåger och svägerska. Vi ska ta med egen lunch, vilket känns bra. Vi har inte bestämt vad än. Julgröt är något av det godaste jag vet, och även om det var många år sedan sist så kan jag exakt förnimma hur det smakar. I mina obalanserade stunder kan jag tycka att jag förtjänar julgröt på julafton. Jag kan till och med forma argumentationen i huvudet, hur jag ska övertyga min man och min släkt att tro att det skulle vara helt ok.
Men som en del av mitt tillfrisknande har jag lärt mig att inte nära de tankarna. Att inte låta tanken forma en strategi som till slut formar ett samtal och slutligen ett övertygande. Det var förr, inte nu.
Varför? Därför att jag inte behöver. Jag behöver inte äta julgröt. Det är inte bra för mig, och kommer kasta tillbaks mig i de äckliga käftarna av min beroendesjukdom. Det vidriga monster som förvränger och förstör allt. Det är inte värt det.

Jag känner mig rustad inför årets jul. En av de viktigaste livlinorna är gemenskapen med andra beroendepersoner. Jag är inte ensam. Inte ens på julafton.
Jag vet inte hur du som läser detta känner inför julen och julafton. Kanske är du trygg med att du kommer att klara av att äta på ett kontrollerat sätt, kanske är du livrädd för att återfalla eller fortsätta i ditt överätande/sockermissbruk. Jag kommer att låta min blogg vara en samlingsplats för dig som vill och behöver under juldagarna. Min förhoppning är att vi här hittar en gemenskap och peppar varandra till nykter avhållsamhet från våra droger. Jag kommer att vara konstant uppkopplad och vill gärna supporta dig som behöver, och vi kan alla supporta varandra här.

Som Ray Charles sjunger i en helt underbar låt - You will never walk alone.

8 kommentarer:

Anonym sa...

hej gunilla, jag är inne på min andra (nästan tredje) vecka med lchf och mår jättebra av detta. Men jag är så sanslöst trött, kan inte gå upp för en trappa utan att bli svimfärdig och sover nästan tolv tim per natt. Är detta övergående eller är detta helt enkelt inget för mig? Jag har ingen övervikt och har alltid tränat regelbundet.

Gunilla Sahlin sa...

Hej Anonym! Min erfarenhet är att det är övergående. Hur såg din kosthållning ut innan? Hur ofta äter du nu? Det är viktigt att du får i dig tillräckligt och varierat. Håller tummarna. Kram Gunilla

Smith sa...

Tack Gunilla! Du verkar så osjälvisk och insiktsfull och dessutom generös som erbjuder gemenskap och stöd här på din blogg. Även om jag själv inte kommer att ha så stora möjligheter att vara uppkopplad under helgen (bortrest) känns det som en trygghet bara att veta att du (och andra?) kommer att finnas här, att jag inte är ensam om mina tankar, tvivel och svaghet. Tack.

Gunilla Sahlin sa...

Hej Smith! Tack, håller tummarna för dig på resan över jul. Kram G

Catherine sa...

Att läsa din blogg är som att läsa om mig själv och mitt eget liv! Har först på senare tid börjat förstå vidden och konsekvenserna av mitt sockerberoende, och kämpar precis i detta nu med en "avvänjningsperiod" och återgång till LCHF, som jag vet fungerar bra för mig. Julen är... inte kul, och inte lätt... Kommer återkomma hit till din blogg många gånger, och hoppas du finner lika mycket stöd i oss läsare som vi gör i dig!
Kram och god jul!

Slottets lilla värld sa...

Jag kan inte förstå varför alla kunder och samarbetspartners ska bjuda på chokladaskar????? SCHMACK säger det, så är de slut! Alla - utom jag då - är som hökar runt de där askarna. Den som kom idag såg verkligen ruskigt god ut, belgisk choklad, men jag klarade mig från att ramla dit!!!! Gick omvägar för att slippa se och känna lukten...

Och tomtegröt är verkligen gott, håller med om det! Bland det bästa med julematen. Men vi får äta desto mer skinka och revbensspjäll istället! Ska testa göra den där Blomkålsjanssonen, så får vi se hur det går. Och smakar!

Anonym sa...

Gud vad jag känner igen mig i vad du skriver. Har kämpat med mig själv i flera veckor nu, eftersom jag redan i början av December försökte övertala mig själv om att det är ok att frossa i socker på Julafton....det gör ju ALLA.
Men sen ser jag det komiska i resonemanget, när jag tänker att det är detsamma som om en nykter alkolist skulle få lov att supa sig dyngrak på nyårsafton....för det gör ju ALLA. =)
Nej, jag ska härda ut!

Gunilla Sahlin sa...

CATHERINE - tack för ditt inlägg! Julen ÄR kul, det gäller för oss att hitta glädjeämnen som inte just är kopplade till maten som vi inte äter, utan en positiv känsla till alla matmöjligheter vi faktiskt har. det finns väldigt mycket som är gott och som samtidigt inte är skadligt för oss. Håller tummarna för din abstinens, en dag i taget.Jag får massor av stöd av er läsare, verkligen. Bloggen är ett verktyt för tillfrisknande för mig.
SLOTTETS LILLA VÄRLD - tack för din kommentar! GRATTIS till din abstinens gällande chokladaskarna, jag håller med, de är från avgrunden. Ska bli spännande att höra hur det gick med blomkålsjansson.
ANONYM - tack för ditt inlägg! Häng in there, det kommer att lätta. Härligt att höra att du kommit till den insikten, verkligen. du kan inte jämföra dig med "alla" du kan bara jämföra dig med dig själv.
Kramar till er! Gunilla