fredag 8 oktober 2010

En ny, tyngre generation


Tisdagar innebär ledigt i 6 veckor till och då passar jag på att träna på simhallens gym. En skolklass från en närliggande ort simmar samtidigt och det är ett myller av småtjejer i 7-8 årsåldern i omklädningsrummet varje vecka. Det slår mig, att ungefär hälften av tjejerna är inte bara lite runda, utan verkligen överviktiga. Vissa tisdagar ser jag vad deras föräldrar lagt med som mellanmål efter simningen; kexchoklad, vitt bröd och läsk eller varför inte rätt och slätt en godispåse? Jag blir i grunden riktigt upprörd och vill genast ställa föräldrarna till svars. Det är ju inte en åttaårings ansvar att välja rätt mat. Hon blir ett beklagligt offer för att mamma och/eller pappa inte tar ansvar. Inte ser konsekvenserna. Inte förstår att deras barn riskerar inte bara följdsjukdomar på grund av sin fetma, utan mobbing och utanförskap står och knackar på dörren. Jag hör hur tjejerna pratar om varandra och till varandra i omklädningsrummet och förfasas över språket. Över hur lite respekt de visar varandra. Över hur jag kan höra formuleringar som de hört hemma, som de genast överför på sina "kompisar" i klassen. Någon trycker ner, någon annan pratar skit, en tredje gör fula miner. En fjärde får inte vara med. Har allt detta med mat att göra? Kanske inte. Men socker gör människan dum. Punkt.

Inga kommentarer: