lördag 31 juli 2010

Vita knogars nykterhet

Beroendekursen förra helgen har satt permanenta spår, på ett väldigt positivt sätt. Jag känner att jag fått upp ögonen för att på allvar kunna börja mitt tillfrisknande från mitt beroende. Efter att under tre år vetat om att jag har ett beroende som jag inte kan ignorera - har jag fram till förra helgen inte vetat hur jag ska gå vidare. Det kändes som att en stor fet betongvägg stod rakt framför mig och jag kom inte framåt. Jag har fått en beskrivning på det nu - vita knogars nykterhet. PRECIS så känns det! jag spänner mig allt jag kan; jag ska inte äta fel, jag ska inte äta fel, jag SKA INTE äta fel.... Så där har jag hållit på. Samtidigt rädd för den desperation som jag känt på insidan. Även om jag allra oftast klarat mig, har det varit med nöd och näppe och känts väldigt osäkert. i och med kursen har jag fått verktyg och kunskap att ta mig vidare. Och viktigast av allt - jag är inte ensam. Det finns ett starkt och tryggt nätverk att inte bara vända sig till vid problem, utan som jag vill och ska bli en aktiv del av. Nu börjar resan.

Inga kommentarer: