Jambalaya och GI-start!

I går var det dags att ta vara på en del råvaror som snart hade gjort sitt om jag inte tillagat dem. Jag inhandlade lite olika viltvaror till påsken, liksom delikatessköttbullar och annat gott. Älgkorv, hjortkorv, rökt renkött, köttbullar och kassler utgjorde basen i något som skulle kunna gå under benämningen "Jambalaya". Den brukar ju vanligtvis innehålla fisk och skaldjur också, men det gjorde den inte igår. Därtill champinjoner, broccoli, kålrot, gul lök, zuccini toppat med creme fraise, en skvätt fond och gratinerad med västerbottenost. 

Det smakade faktiskt riktigt bra och nu har jag matlåda för nästan hela veckan.

En annan glad nyhet är att tre av mina vänner, som alla fött sitt första barn de senaste fem månaderna, har bestämt sig för att bli av med sina sista gravidkilon. De ska köra GI i en månad (till att börja med kanske. =) och jag kommer att supporta så mycket jag bara kan med menyförslag och tips. Heja Ida, Caroline och Jenny! 

Röding - en utsökt fisk

En positiv effekt av att jag lagt om kosten samt insett mitt beroende av socker är att fisk blivit ett vanligare inslag i min matvardag. Av olika anledningar äter jag inte lax, men det finns en hel del annat att hämta från havet också. Röding är underbart gott och lätt att tillaga.

Igår blev det sojamjölspanerad röding med aiolislungad broccoli och grönsallad. Citronskivan som garnering är ett måste..=)

Gör så här:

1 rödingfilé per person

vänd filén i ett lätt vispat ägg och panera sedan med sojamjöl på båda sidor.

Stek på ganska hög värme några minuter per sida tills fisken "reser" sig upp en aning.

Sallad:

skär broccoli och skölj

vänd ner i en klick aioli (mängd efter smak)

addera med vanlig grönsallad och ex tomat och zuccini eller gurka.

Glöm inte citronskivan.

Middagen är klar på 15 minuter och smakar förhoppningsvis riktigt bra.! 

Kombinationseffekter

Tisdagen den 26 maj är det dags; Gunilla Carlsson debuterar i Vårruset.

5 kilometer ska försvinna under fötterna och i helgen började förberedelserna....

Jag är en van powerwalkare, går gärna 6,5-7 km på en timme i rask fart, ibland med stavar.

Men att gå från powerwalk till löpning har satt sina tydliga spår.

Tävlingsmänniska som jag är lystrar jag inte till möjligheten att "gå" Vårruset, självklart ska jag springa. (Inget illa menat till alla er som går rundan, ni gör ett kanonjobb som ställer upp) 

Men jag behöver utmana mig själv och därför har jag hittat en bra runda på 7 km hemma. Då tränar jag mer än vad som kommer att krävas den 26 maj.

Mitt problem i helgen var att jag körde på från noll till hundra, jag har inte sprungit på ett väldigt bra tag. Så igår kväll kunde jag knappt röra mig, så stel var jag. Träningsvärk har fått ett helt nytt ansikte.  

2 x 7 km på två dagar = overkill.

To be continued.....

Påsk - alla möjligheter att äta bra och god mat

Det har varit en riktigt skön påskhelg och matmässigt har det fungerat väldigt bra. Lunchen på påskafton bjöd på  goda delikatessköttbullar, prinskorv och klassiska ägghalvor med röd och svart rom samt en klick majonäs på. Dessutom har jag ätit rökt renkött, vildsvinskorv, älgkorv och hjort. Det har blivit något av en "vilt"-helg och det har varit underbart gott. Jag älskar vilt. Solen strålar utanför fönstret och det blir en rejäl promenad även idag. Jag tror att jag ska ta med stavarna. 

Dags att stålsätta sig

Detta blir andra sommaren för min del.

Förra gången det begav sig gick det faktiskt över förväntan. 

Det är intressant att se hur ett beslut kan formas till en vana, som till slut landar i en självklarenhet.

Innan jag lade om kosten ansåg jag att glass var ett primärt behov. Det var lika viktigt och naturligt för mig som att sova, lägga make up, eller ta på skor innan jag gick utanför dörren. En självklarenhet.

Nu i helgen var jag i New York på jobb. Läs om det här och här om du vill. När solen strålar mot mitt ansikte, och värmen börjar komma, när kläderna blir lättare och leendet kommer naturligt på något sätt, då kommer även glassen som ett naturligt attribut för merparten av befolkningen. Detta var den första helg som jag tänkt på glass på mycket länge.

Så, dags att förnya beslutet, löftet till mig själv att det inte blir någon glass för min del heller denna sommar. Jag måste sätta en nollgräns, något annat är inte genomförbart utan ett brutalt återfall. Så jag väljer bort glass till förmån för färska bär och exotiska frukter (i begränsad skala) det har för mig blivit, en självklarhet. 

Minibaren - en onödig utmaning

jag befinner mig i New York på jobbresa (håll utkik i tidningarna imorgon, om du vill veta vem som gör Martin Stenmarck sällskap på årets Ladies Night turné=).

Det är oerhört häftigt att vara i denna stad, med massor av puls och intryck. Vi bor precis några hundra meter från Time Square och det märks.

En utmaning för mig som sockerberoende när det kommer till hotell är minibaren. När kvällen kommer, eller morgonen också för den delen, eller egentligen när som helst som jag är ensam på hotellrummet, så är medvetenheten om vad som finns i det där skåpet brutalt nära. Nästan närmare än skinnet på kroppen.

Jag tog tag i saken och gick ner till receptionen och frågade om vi kunde tömma minibaren och sätta upp en lapp så att housekeeping inte fyller på. De hade en ännu bättre lösning. "Vi låser minibaren". Jag vet inte om jag inbillade mig, men det kändes som att det tog min förfrågan på allvar, vilket kändes skönt.

Nu ska jag äntligen sova. Jag har varit vaken i exakt 24 timmar nu och längtar efter kudden.

Den brutala massakern som inträffat utan för New York idag är ofattbar.

Vi var inte på något sätt i närheten, men det kan inte hjälpas att det kommer obehag över en sådan situation. Tankarna går naturligtvis till offrens nära och kära.